Avgränsa avdelning
För att kunna bestämma värden för avdelningarna, avdelningsdata, måste avdelningarna ha avgränsats på ett lämpligt, funktionellt sätt.
Urskilja ägoslag
Man har börjat urskilja ägoslagen enligt t.ex.:
- Skogsmark (1)
- Myr (2)
- Berg (3)
- Inäga (4), jordbruksmark
- Övrig mark (5)
- Vatten (6)
- Fjällbarrskog (7)
- Fjäll (8)
- Naturvårdsmark (9)
(siffran är en vanligt använd kod för respektive ägoslag)
Avdelning - BESKRIVNINGSENHET/BEHANDLINGSENHET
Skogsmarken (den produktiva arealen) delas sen upp i avdelningar.
En avdelning är framför allt vad man kallar en beskrivningsenhet. Det vill säga ett område som är lätt att mäta och beskriva med värden, data, siffror.
Man kan också se avdelningen som en behandlingsenhet. Det vill säga att hela avdelningen får samma behandling vid samma tillfälle. Behandling såsom skogsvård; markberedning, sådd plantering, plantvård/skydd, röjning, stamkvistning eller avverkning; gallring, skärmställning, slutavverkning.
Om det är lämpligt att både mäta och beskriva och utföra samma åtgärder samtidigt så är det en bra avdelning. Men det är viktigare att avdelningen är en bra beskrivningsenhet än att den är bra som homogen behandlingsenhet!
PRIORITERINGSORDNING vid indelning är således:
- Biologiska faktorer (hur träden växer, bonitet, ålder, trädslag)
- Ekonomiska faktorer (hur träden skall skötas, ekonomi i olika åtgärder)
- Drivningstekniska faktorer (hur träden skall avverkas, bärighet, transportavstånd, mm)
Målet med en avdelning är alltså att på kartan skapa (avfatta) ett likartat (homogent) område med lagom stor noggrannhet (tillräckligt bra upplösning för att få ett bra resultat, men tillräckligt snabbt och effektivt ("slarvigt") för att inte kosta för mycket (tid för dig och pengar för skogsägaren).
Några enkla regler eller riktlinjer för avdelningsindelning:
ÅLDER
|
I vuxen skog max
20 års åldersskillnad, i plant/ungskog helst mindre än 5 år!
Om det finns
slutavverkningsbar skog (uppnått minsta slutavverkningsbara ålder enligt
skogsvårdslagen) i ett i övrigt yngre bestånd, så bör den om möjligt
urskiljas!
Skogsvårdslagen -
SVL:10§ (Paragraf 10)
lägsta ålder för
föryngringsavverkning, se sidan 27:
|
VIRKESFÖRRÅD
|
Viktig ekonomisk
variabel. Äldre skog max upp till ca 75 m3sk/ha i variation inom avdelningen,
yngre skog betydligt mindre (25 kubik kanske …)
|
BONITET
|
För att göra en
bra beskrivningsenhet bör inte bonitet variera för mycket. Sikta på att inte
ha större skillnad i SI än 4 meter.
Är det naturliga
stora bonitetsvariationer inom stora delar, såsom hällar, myr e.dyl. kan man
göra arealavdrag för impedimentarealen och försöka hitta ett bra medelvärde.
|
BESTÅNDSUTVECKLING
/ HUGGNINGSKLASS
|
En avdelning bör
vara aktuell för samma åtgärd i hela avdelningen. Undantag om delar behöver
åtgärdas med t.ex. avveckla skärm, lövröjning eller gallringsröjning men i
övrigt har liknande förutsättningar, kan man skriva det i noteringarna.
|
TRÄDSLAG
|
En viktig
förutsättning för en bra beskrivningsenhet är att träden kommer utvecklas och
skötas likartat. Sträva därför efter likartat trädslagsfördelning i hela
avdelningen. Exempelvis bör inte en del med 30 % gran och 70 % löv ingå i
samma avdelning som 40 % tall och 60 % löv.
|
MARKFÖRHÅLLANDEN/
BÄRIGHET
|
Om möjligt skall
den sämsta bärigheten bestämma, om det är möjligt så lägg inte delar som
kräver tjälad mark ihop med bättre bärighet.
|
TERRÄNGTRANSPORT-
FÖRHÅLLANDEN
|
Om bestånden är
tillräckligt stora så bör de indelas så att de har likartade förhållande för
transport, se figur:
 |
TRANSPORTOMRÅDE /
TRANSPORTAVSTÅND
|
Ett område kan
avgränsas tekniskt eller ekonomiskt. Tekniska gränser; höjdrygg, rasbrant,
ravin, vattendrag, väg med stark trafik, järnväg, m.m. som hindrar
terrängtransport. Ekonomisk gräns; ett beräknat avstånd för terrängtransport
som ger delar av beståndet olika ekonomiska förutsättningar för vilka
åtgärder som är lönsamma.
|
STORLEK
|
Markägarens mål
och förutsättningar bör styra.
Självverksam och
bor nära har nytta av mindre avdelningar, en åbo med krav på rationella
åtgärder och lönsamhet på maskinella åtgärder har nytta av stora …
Normalstorlek kan
vara 2-5 ha / avdelning …
Lämpligt att inte
indela mindre än 0,5 ha …
Sällan finns det
skäl att göra avdelningar större än ca 10 ha …
|
GLIDANDE
FÖRÄNDRING
|
Var uppmärksam på
att en sluttning, eller en övergång till blötare mark, eller bördigare mark
som tidigare jordbruksmark och gammal sjöbotten kan innebära att stora
skillnader i växtlighet kan komma smygande gradvis. Det kan vara svårt att
hitta en tydlig gräns, då får du ta ett beslut om det är lämpligt att sätta
en gräns någonstans mitt i, allt för att få en bättre beskrivningsenhet!
|
2.3.1 NUMRERING
Preliminär numrering
För att kunna arbeta effektivt bör du numrerar avdelningarna löpande med ett preliminärt nummer på ett enkelt sätt under arbetets gång, för att sen fastställa slutliga avdelningsnummer när alla ändringar är gjorda och alla avdelningar är fastställda.
Du kan till exempel döpa skiftena, eller delar av skiften till en bokstav och sen en siffra. Det kan vara lämpligt när du gör din planering för fältarbetet att göra en plan för preliminär numrering. Dag ett går du över norra delen av skifte ett, då använder du ett preliminärt littera på din karta som börjar med A1, A2, A3, osv. Dag två åker du in en annan väg och går emot de avdelningar du besökte dag ett. Då börjar du med B1, B2, osv.
Slutlig avdelningsbeteckning
För den slutliga planen är det lämpligt att numrerar alla avdelningar, även de som inte är produktiv skogsmark, de kan också beskrivas med kommentarer och visst data i avdelningsregistret.
Om man vill kan man numrera med nummer som börjar på ägoslagskoden:
Myr 201, 202, … ,210,211,212, osv.
Berg 301, 302, osv.
Inäga 401, osv.
Övrigt 501, osv.
Vatten 601, 602, osv.
Om skogsmarken omfattar färre än ca 80-90 avdelningar kan man numrera skogsmarken med 101, 102, osv. Men man bör ha några reservnummer att ta till för nya avdelningar i framtiden, annars är det bättre att ha tillgång till 199 nummer för skogsmarksavdelningar.
Kräver fastigheten mer än 199 nummer kan de ges avdelningsbeteckning för skiftet, t.ex. 5:57 för avdelning 57 på skifte 5. Behövs det fler nummer för varje skifte har oftast planprogrammet en lösning för unik avdelningsnumrering.
Underavdelning
Används för att beskriva olika skikt av skog inom samma avdelning (fröträd, skärmträd, m.m.) eller avvikande mindre delar (insprängda, utspridda sandpartier, hällar, myrstråk, mosspartier, sumphålor, göl, lok, m.m.)
Underavdelning tilldelas samma nummer som huvudavdelningen, men får ett tilläggsnummer eller beteckning och en egen rad i avdelningsregistret.
Exempel underavdelning
T.ex. om avdelning 57 består av plantskog under skärm kommer underavdelningen heta: Avd. 57.2 ÖF (för överståndare/fröträd). Om avdelning 58 har mycket inslag av myrstråk kommer den heta Avd. 58.1 för huvudavdelningen och Avd. 58.2 för underavdelningen (som kommer innebära arealavdrag för impediment på produktiva skogsmarken, se nästa stycke). Om avdelning 59 gränsar mot en å och har en rejäl naturlig kantzon med tex. Större lövinslag och tydlig åbrink, men kantzonen ändå är för liten för att få en egen avdelning är det lämpligt att lägga in den som underavdelning, Avd. 59.2 och sätta ungefär samma värden på den som huvudavdelningen (om det inte är helt missvisande m.ht. ålder och virkesförråd, för då slipper man arealavdraget).
2.3.2 AREAL - ÄGOSLAG - AREALAVDRAG
Avdelningsareal och arealavdrag
Avdelningarna får i ett planprogram areal efter den figur som representerar avdelningen på kartan. Normalt skapar man en avdelning i avdelningsregistret och kopplar sen den till rätt figur.
Linjeavdrag
Om det går väg, kraftledning eller annan linjefigur genom avdelningen, åsätts avdelningen ett linjeavdrag i programmet, avdraget går att anpassa, oftast i inställningar i programmet.
Underavdelning Om avdelningen innehåller underavdelning eller underavdelningar hanteras arealen lite olika beroende på typ av underavdelning.
Du ska alltså noggrant beskriva underavdelningen och göra noteringar vad som avviker mot huvudavdelningen för att sen registrera den i samband med huvudavdelningen och koppla till samma figur.
Skikt Skikt som underavdelning får normalt samma areal som huvudavdelningen, t.ex. fröträd eller skärmträd som står jämnt fördelade över avdelningen. Men om det endast är en avgränsad del av avdelningen som har två skikt bör det hanteras med en egen areal i underavdelningen.
Samma värden Avvikande delar bör få en egen areal men samma värden som huvudavdelningen, om det är frågan om hänsyn, tekniskt impediment eller annat område som har liknande förutsättningar för tillväxt m.m. men inte kommer brukas likadant.
Impediment Är den avvikande delen icke produktiv mark, impediment, får den egen areal (som är ett avdrag på produktiv areal) och egna värden om det finns något att mäta.
Kartan Om det är möjligt och lämpligt med hänsyn till kartans läsbarhet (undvik att göra en alltför plottrig bild) kan den avvikande delen markeras på kartan, eller så kan du ange i kommentarer och anteckningar var den är belägen inom avdelningen (t.ex. inslag av hällmark NV - nordväst).
Särskilda avvikande arealer kan vara lämpligt att ange i mått, t.ex. viltåker (t.ex. 20x50 meter), stengärdsgård (t.ex. omfattar 120 m om ca 2 m bredd, vattenspegel på kanal eller å, m.m.
Arealmätning
När fältarbetet är avslutat och alla avdelningar är fastställda skall arealmätningen ske och kontrolleras mot befintliga data (fastighetsuppgifter, äldre plan, rimlighet mot kartan). Under arbetets gång kan det vara lämpligt att kontrollera arealer vid behov. De flesta planprogram presenterar areal löpande så fort avdelningen kopplas mot en figur i kartan.
Om du inte har tillgång till ett planprogram kan man mäta areal på lite olika sätt.
En bra gps kan ofta fungera för arealmätning. Antingen genom att du ritar eller går en figur som den sen räknar ut arealen för. Du bör som vanligt göra en rimlighetskoll mot kända värden och kartan.
Om du inte kan räkna ut ytan med gps, kan du ofta använda den för att räkna ut eller mäta avstånd. Sen får du göra en figur på papper och räkna ut ungefärlig areal. T.ex. om du får avdelningen till att likna en rektangel så är det relativt enkelt. Mät ut längd och bredd i meter och ta dem gånger varandra, t.ex. 200 meter x 50 meter ger 10 000 m2 eller 1 ha, eller 50 m x 100 m ger 5 000 m2 eller 0,5 ha. Om du har mer oregelbundna figurer så kanske du kan få till en rektangel och två trianglar. Räkna då ut dem var för sig och lägg ihop.
Denna metod fungerar också med avståndsmätare, måttband, mätsnöre eller stegning i skogen.
Tips på att räkna ut area:
http://www.matteboken.se/lektioner/matte-1/geometri/omkrets-och-area
http://www.kalkyleramera.se/geometri/area-triangel
http://www.formelsamlingen.se/alla-amnen/matematik/geometri/parallelltrapets
Det finns också många bra karttjänster för arelaberäkning, som skogsstyrelsens tjänster m.m. lite tips:
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Karttjanster/
http://skogsforum.se/viewtopic.php?t=21862
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=40497
En tidigare metod som användes innan datorerna är punktpoletten som läggs på kartan och efter rätt skala så skattar man arelan efter hur många hela rutor i poletten som täcks av ytan ...
http://www.skogma.se/b2c/Servlet?page=11&anr=101947&parent=sAX&parentIndex=329