2.1 PLANERING AV ARBETE I FÄLT
Det finns mycket att
vinna på att planera fältarbetet så att det blir effektivt, det finns också
mycket tid (och pengar!?!) att förlora på att inte planera sitt arbete. När du
gjort förtolkningen av avdelningar kan du på kartan lägga upp lämpliga rutter,
så att du hinner gå igenom ett lagom antal avdelningarna och göra subjektiv
bedömning och objektiva mätningar, för att sen vara tillbaka till bilen för
fika (om du inte har ryggsäck) eller lunch. När du är ny får du lägga upp en
rutt och mäta tiden, för att kunna bedöma lagom sträcka inför fortsättningen.
Över huvud taget är det bra att föra en tidslogg, som ett hjälpmedel att kunna
göra uppskattningar av tidsåtgång i olika typer av skog och terräng, så du kan
göra bra kostnadsberäkningar till nästa uppdrag.
Alltså:
- Planera hur du skall gå på avdelningskartan.
- Försök undvika att behöva gå igenom samma avdelning igen.
- Lägg upp lämplig sträcka för att hinna mellan fika och matraster.
Det kan också vara
värt att tänka till om man har flera skiften som ligger långt ifrån varandra,
eller håller på med fler uppdrag samtidigt, att planera och samordna så man
inte lägger tid på att köra i onödan. Här kan det vara värdefullt att samlat på
sig nyckeltal eller erfarenhetstal för hur mycket tid du lägger i olika typer
av bestånd och terräng.
En annan
planeringsfaktor är att ha med sig rätt utrustning, rätt papper och kartor. Det
har nog hänt alla som gjort inventeringsarbete under en längre tid att man
plötsligt står utan något som man behöver för att utföra arbetet. Är det då
långt att hämta det som saknas går det förargligt mycket tid och planeringen
för dagen omkullkastas. Det kan vara lämpligt att förvara utrustningen och
materialet samlat, så att det i alla fall kommer med ut i bilen. Ha en särskild
väska eller låda att stoppa allt i när du kommer hem, eller färdigställer dagen
innan. Sen när man lämnar bilen kan det vara bra att ha en checklista som man
går igenom.
FÖRSLAG CHECKLISTA:
Kartor
Blanketter
Plastfickor
Penna
Extra pennor
Höjdmätare
Måttband
Relaskop
Klave
Talmeter
Kompass
GPS
Batteri
Snitselband
Mössa
Handskar
1:a Förband
Ev. regnkläder
Ev. myggmedel
Vätska
Extra energi
Sittunderlag
En sak till att
tänka på är att det är lätt att tappa saker i skogen. Många inventerare går
runt med snoddar på allt, till och med kepsen … Ett bra kartfodral är värt
mycket om man måste vara ute även i nederbörd. Det finns också särskilt papper
som är våtstarkt. Om man använder elektronisk utrustning kan batterikapacitet
vara ett bekymmer, ha med extrabatterier, laddare eller power-bank.
Det kan också vara
bra att tänka på vad som händer om bilen ger upp, eller om man kör fast. Att ha
lite utrustning med om man är långt ut. Extra kläder, spade, såg, grushink,
slir-mattor, extra energi och vätska, extra telefon, mm. Även att fundera på problemet
om det kan vara dålig mobiltäckning, så att det finns någon backup. Att göra en
färdplan som någon har tillgång till kan också vara värt att tänka på. Better
safe than sorry…
2.2 FÄLTARBETE
Nu är det dags att
börja arbeta. Fältarbetet går i huvudsak ut på att:
- Kontrollera indelning av avdelningar
- Eventuellt ändra avdelningsgränser
- Samla in data för avdelningarna, subjektivt/objektivt
- Bedöma och beskriva naturvärden eller annan hänsyn
Avdelningsgränser
Avdelningarna bedöms
utifrån ägoslag såsom t.ex.: jordbruksmark, inäga, myr, sjö, tomtmark, vägar,
bergimpediment, mm. Det är sällan någon stor svårighet men det kan behövas
justeras någon gräns utifrån förtolkningen. Myr och skog kan tillexempel vara
särskilt svår att skilja på.
Under förtolkningen
läggs lämpligen alla identifierbara gränser in, för att enkelt justera under
fältarbetet. Många gränser är inte klart definierbara, de är flytande, glidande
eller smygande, även när man står i skogen. När man gör förtolkningen kan man
markera vilka gränser som är tydliga och vilka man är mer osäkra på. Det kan
vara en sluttning, där trädhöjden och växtligheten ändras gradvis, eller
bestånd där ett trädslag går över i ett annat. Då får man sätta en gräns om man
tycker det behövs. Sen är det åtgärdsperspektivet som får vara avgörande. Om
det går att beskriva de skogliga förhållandena just nu för hela avdelningen,
och man bedömer att utvecklingen är någorlunda lika, så ser man till hur den
fungerar som enhet för en åtgärd. Minsta behandlingsbara enhet, man brukar
normalt sikta på minst 0,5 hektar och max 10 ha. Det kan anpassas till
skogsägarens mål. Småbrukare som kommer vara självverksam, eller storbrukaren
som vill ha riktigt rationella enheter …
Avdelningsdata
Viktigt är att data
som åsätts avdelningen är representativt för hela avdelningen, se till
helheten.
- Gör din subjektiva bedömning när du går igenom avdelningen, använd och bygg på din erfarenhet och förmåga att använda ögonen för att skatta skog (köttöga, hoftning).
- Mät på tillräckligt många platser för att kalibrera och kontrollera, kvalitetssäkra din förmåga till subjektiv bedömning.
- I början är det lämpligt att mäta i varje avdelning på en eller flera platser.
- Sen kan man mäta och kalibrera någon variabler i varje avdelning.
- Efterhand måste man kunna göra subjektiva bedömningar till större del.
- Ägna alltid mer tid och var noggrannare i värdefulla avdelningar, äldre skog, stor volym och närmare avverkning.
Var alltid kritisk till mätvärden och resultat, det kan alltid bli fel så gör en bedömning av rimligheten.
LITE MER TIPS OCH
VERKTYG HITTAR DU PÅ