SKOG PLAN - 1.1 MÅL MED PLANEN


INTERVJUA ÄGAREN
Ditt arbete med att göra en plan, uppdatera en plan och även till viss del tolka en plan bör börja med att förstå vilken eller vilka målsättningar ägaren har med sitt brukande av skogen och fastigheten. Det är inte alls säkert att ägaren har det helt klart för sig heller.

Svaret på frågan; vad har du för mål med ditt skogsägande och din skogsfastighet, är oftast att det skall väl växa så bra som möjligt, tjäna så mycket pengar som möjligt, eller liknande... Efter en stunds funderande eller diskussion kan det troligen utvecklas att de tänkt sig att lämna något efter sig till sina barn, eller att de vill kunna jaga, eller plocka bär och svamp, eller bara gå ut och vara i skogen, sin egen skog. Här dyker det genast upp en mängd mål som kan komma att stå i konflikt med varandra. Funderar man sen vidare kan det dyka upp målsättningar som att vårda naturen, djur och växter, bedriva en miljömässigt god verksamhet, kunna utföra skogliga åtgärder själv, osv.
Ofta tänker inte skogsägaren efter, eller har tillräckliga kunskaper för att förstå, att en inriktning på brukandet – en målsättning,  kan hamna i konflikt med en annan inriktning – en annan målsättning. Är det att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt som är ägarens intresse?

Förslag på mål (välj ett eller flera…):
MYCKET PENGAR SÅ SNART SOM MÖJLIGT …
LITE PENGAR DÅ OCH DÅ …
"PENSIONSSPARANDE"
"ARV TILL BARNEN"
"ARV TILL BARNBARNEN"
HA MÖJLIGHET ATT LIVNÄRA SIG PÅ SKOGEN - SKOGSBONDE
FRITIDSSYSSELSÄTTNING, HA RÅD ATT KÖPA LITE MASKINER OCH HÅLLA PÅ …
FRITIDSSYSSELSÄTTNING, KOMMA UT OCH MOTIONERA MED LITE RÖJNING OCH PLANTERING …
KOMPLEMENT TILL ANNAN VERKSAMHET - JORDBRUKARE, FÖRETAGARE, ANSTÄLLD …
HA RÅD ATT HA GÅRDEN KVAR, FÅ PENGAR TILL UNDERHÅLL OCH INVESTERINGAR …
BRA JAKT…
KUNNA NJUTA AV NATUREN I SIN EGEN SKOG …
ANVÄNDA SKOGEN FÖR TURISM …
BEDRIVA ETT EKOLOGISKT HÅLLBART SKOGSBRUK …
GE LIVSUTRYMME FÖR SÅ MÅNGA ARTER SOM MÖJLIGT …


SKOGSÄGARE = FÖRETAGARE
En skogsfastighet är ett företag, skogsägaren som äger skogen privat betraktas som egen företagare, att bruka skogen är ett företagsekonomiskt åtagande, även om många inte betraktar det så. Skogsekonomi är ett eget forskningsområde och  vetenskapsområde.


HJÄLP MED FÖRETAGET
Många små och stora företag och organisationer arbetar med att hjälpa privata skogsägare i sin förvaltning och utveckling av sitt skogsinnehav.
Exempel:


VEM HJÄLPER SKOGSÄGARE? HAR RÅDGIVAREN EGNA INTRESSEN?
I stort sett alla åtgärder i skogsbruket innebär ett ekonomisk ställningstagande. Dock är många skogsägare inte så medvetna om att det är det de gör, sysslar med ekonomi, ofta tänker man mer att det är saker som måste göras, och att det finns i stort sett bara ett sätt som är rätt. Ofta diskuteras inte andra mål än att tjäna pengar och resultatet blir en schablonmässig inriktning mot att tjäna pengar. Här är det viktigt att skogsägaren hittar goda rådgivare. Som planläggare har man en viktig roll i skogsägarens ekonomiska avväganden.


EKONOMI ELLER RÄNTA PÅ INSATSEN!
Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser.

Ekonomi (från gr. oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns. Eftersom vi lever på ett begränsat klot finns det också begränsat med naturresurser.

HUSHÅLLA = EKONOMI = HUSHÅLLNING!
Att hushålla med sin skog som resurs handlar ofta om att få största möjliga nytta med så lite insatser som möjligt. Att få insatsen att ge avkastning - förränta sig - ge ränta. Här måste man alltså definiera nytta, vad är önskemålen och behovet - mål. Sällan är det att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt som är ägarens enda intresse.

Planering av brukandet av skogen på en fastighet bör alltså ske efter ägarens mål. Därför är det angeläget att ägaren tar sig tid att formulera och konkretisera sin mål och intressen med fastigheten.

PLANLÄGGAREN KAN SIA I FRAMTIDEN!?!
Sen gör planläggaren en viktig insats att göra en bedömning av vad som kan utvecklas och vad som kommer störst värde i framtiden utifrån ägarens målsättning, och sen ge åtgärdsförslag och skötselråd därefter. Här skall alltså bedömningen ofta sträcka sig från något eller några år (planperioden är vanligen 10 år) upp till en omloppstid 50, 70, 100 eller kanske 150 år …

SKOGSSKÖTSELNS EKONOMI HAR SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR!
Skogsekonomi handlar, förutom de allmänna ekonomiska/företagsekonomiska principerna, om hur vi på bästa sätt bör bruka marken med förutsättningar att producera skog.
Virkesproduktion, som skogsekonomin till stor del bygger på, kännetecknas av några särdrag som skiljer den från annan produktion.
  • Skogen växer långsamt vilket gör att det är lång tid mellan investeringens kostnader och intäkter.
  • Osäkerhet och risker - Den långa växttiden gör att priset på varor och tjänster om exempelvis 50 år är osäker. Vilken värderingsmetod vi än använder så blir vår kalkyl osäker på grund av att framtida priser är okända. Skogsträden kan också drabbas av omfattande skador.
  • Övrig produktion -  För att kunna värdera de olika utbytena av ett mångfaldigt nyttjande av skogens resurser är det nödvändigt att kunna sätta in dessa i en ekonomisk analys. Mångbruk är svårt att värdera i samma krassa ekonomiska termer som virkesproduktion som har fördelen att det är lätt att mäta och räkna på kronor och kubikmeter …
Här kan du läsa mycket mer och fördjupa dig i skogsskötselns ekonomi:

SKOG - EN SÄKER LÅNGSIKTIG INVESTERING!
Investering i virkesproduktionen har i ett historiskt perspektiv varit säker, jämfört med andra långsiktiga investeringar. Vi vet att sannolikheten för vi ska få ett välbestockat skogsbestånd är mycket stor. Förutsägbarheten när det gäller volym, diameter och kvalitet är relativt god, men vilka sortiment som
efterfrågas och värdet av dessa, vid en tidpunkt 50 – 100 år efter föryngringen, är okänd.
I skogsbruket har man heller aldrig stått främmande inför begreppet mångbruk. Det innebär exempelvis att skogsbruksföretaget samtidigt producerar olika virkesråvaror, jaktbart vilt, upplevelser och biologisk mångfald.

SKÖTA SKOG - SAMHÄLLET LÄGGER SIG I!
Investeringar på skogsmark är hårt reglerade för den har stor betydelse för den svenska samhällsekonomin. I
nästan ingen annan ekonomisk verksamhet har statsmakterna ingripit så hårt som i frågan om investeringarnas nivå och inriktning som i skogsbruket. Numera väger exempelvis produktionsmålet och miljömålet lika i skogsvårdslagen, men den är i första hand en näringslag. Främjande av den virkeskonsumerande exportindustrin är lagens huvudmål. Miljömålen är i praktiken restriktioner på
skogsägarnas handlingsutrymme.

Skogsbruket sett som ekonomisk verksamhet karaktäriseras av några fler särdrag:
LAGERPROBLEMET - Den stående skogen är både produktionsapparat och lager. Det leder till den viktiga frågan: När ska produktionen avbrytas, dvs när skall skogsbeståndet slutavverkas, för att lagerkostnaden
inte ska bli för hög?
TRANSPORTPROBLEMET - Den svenska skogen växer över geografiskt vidsträckta arealer, ofta långt bort från konsumenterna av  slutprodukten. Det innebär att skogsnäringen arbetar hårt med kontroll av kostnaderna för fällning av träd, terrängtransport, vidaretransport till industri och slutlig distribution av produkter.

MARKNADSVÄRDE ELLER NUVÄRDE SOM KALKYLMETOD!
Skogsbrukets lager- och transportproblem kan analyseras med hjälp av skogekonomiska kalkyler av dessa två slag.

MARKNADSVÄRDE
Skogsskötselåtgärderna påverkar volymen av de sortiment som produceras i en skog. Till de vanligaste sortimenten räknas i nuläget sågtimmer, massaved, brännved, grenar och toppar (grot) och stubbar. Dessa sortiment är marknadsprissatta.
Det finns ytterligare ett ”sortiment” som bör nämnas: Virke som koldioxidbindare. Detta sortiment är för närvarande ej marknadsprissatt och styrning av denna produktion torde lättast ske genom lagstiftning och/eller bidrag.
Skötselåtgärderna utgör produktionens kostnader medan de olika sortimenten ger upphov till produktionens intäkter. Värderingen av kostnader och intäkter bygger på marknadspriser.
Marknadsvärdemetoder används företrädesvis för värdering av hela fastigheters totalproduktion medan nuvärdemetoden kan skatta virkesproduktionens värde på fastighets- och beståndsnivå samt enskilda skötselåtgärders lönsamhet.

NUVÄRDE
Nuvärde som kalkylmetod är beroende av en mängd teoretiska förutsättningarna för att fungera som lönsamhetskriterium.
Med lönsamhetskriterium avses nuvärdets förmåga att visa om en investering över huvud taget är lönsam eller ej.
Ett positivt nuvärde indikerar lönsamhet, ett negativt olönsamhet.
Nuvärdet  användas ofta som rangordningsinstrument. Eftersom det är beroende av en mängd teoretiska förutsättningarna för att fungera kan nuvärdet som kalkylinstrument snabbt komma att ifrågasättas.

För att nuvärdet skall betraktas som ett giltigt rangordningsinstrument brukar man i traditionell (skogs-)ekonomisk analys göra vissa antaganden:
1. Kapitalmarknaden är perfekt =
Vem som helst kan låna hur mycket som helst till rådande ränta.
Inlåningsräntan är lika med utlåningsräntan.
De framtida räntorna är kända med säkerhet.
2. De framtida virkespriserna är kända med säkerhet.
3. Skogsmark med stående skog kan köpas och säljas på en fri marknad.
4. Den volym- och kvalitetsmässiga produktionen i skogsbestånden är säkra.

Om förutsättningarna i de fyra antagandena ovan skulle gälla uppstår inga större problem med nuvärdekalkylens resultat. Tyvärr gäller sällan någon av dessa förutsättningar.

Nuvärdet är en funktion av tid, intäkter, kostnader och ränta.
De ekonomiska händelser som skapar intäkter och kostnader inträffar i framtiden, vilket medför risk och osäkerhet. Man använder därför prognosmodeller av olika slag, vilkas tillförlitlighet minskar snabbt med längden på prognosen och med de långa omloppstider virkesproduktionen i Sverige har innebär att de ofta är lika bra som en gissning. Man kan säga att en framtid om 50 – 100 år är totalt okänd.




LÄS MER____________________________________

Från:

Vad vill du med din skog?
På skogsfastigheten finns det i regel stora ekonomiska värden förutom allt annat som du kan sätta stort värde på, till exempel jakt, friluftsliv, vacker natur och kulturmiljöer.
Dina mål med din skog
De mål du sätter för din skog kan vara mål för att producera värdefull skog, men också hur du planerar att sköta och utveckla övriga värden som finns på fastigheten.
För att skogen ska bli vad du tänkt är det viktigt att sätta mål för såväl enskilda bestånd som hela fastigheten utifrån dina intressen och den inriktning du vill ha.
Samhällets mål - produktion och miljö
Samhället har två viktiga mål som berör dig som skogsägare och som regleras i skogsvårdslagen.
  1. Produktionsmålet innebär att skogsmarken ska producera skog och utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger uthållig avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska vara handlingsfrihet i fråga om användning och vad skogen producerar.
  1. Miljömålet innebär att biologisk mångfald och genetisk variation ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att överleva och vara ett livskraftigt bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.

LÄS MER_____________________________________

(Här finns en bra film också …)
Hänsyn till forn- och kulturmiljöer
Många tror att forn- och kulturlämningar betyder att en ”död hand” läggs över skogen, att man inte längre får bruka sin skog eftersom lämningarna kan komma till skada. Men det kan vara precis tvärt om.
Ta hänsyn till friluftslivet
Skogen betyder mycket även för den som inte äger någon skog. Många människor utnyttjar skogen för rekreation och fritid. Allemansrätten ger alla tillträde till naturen, vilket innebär att många vistas mycket ute i skog och mark. Speciellt viktig är den tätortsnära skogen, som för många är den enda kontakten med skog.
Vid skötseln av din skog är det viktigt att du tänker på att ta vara på variationen som finns - skydda och bevara gamla stigar, satsa på fler trädslag om det finns, vårda kulturmiljöer etcetera. Om du gör skogen till något som du själv trivs med så kommer andra också att trivas. Att sköta skogen så att den blir lättillgänglig och attraktiv kan leda till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet för dig själv och för andra.
Certifiering
Skogscertifiering är ett frivilligt åtagande för uthålligt skogsbruk.