SKOG PLAN - 2. ARBETE I FÄLT

2.1 PLANERING AV ARBETE I FÄLT


Det finns mycket att vinna på att planera fältarbetet så att det blir effektivt, det finns också mycket tid (och pengar!?!) att förlora på att inte planera sitt arbete. När du gjort förtolkningen av avdelningar kan du på kartan lägga upp lämpliga rutter, så att du hinner gå igenom ett lagom antal avdelningarna och göra subjektiv bedömning och objektiva mätningar, för att sen vara tillbaka till bilen för fika (om du inte har ryggsäck) eller lunch. När du är ny får du lägga upp en rutt och mäta tiden, för att kunna bedöma lagom sträcka inför fortsättningen. Över huvud taget är det bra att föra en tidslogg, som ett hjälpmedel att kunna göra uppskattningar av tidsåtgång i olika typer av skog och terräng, så du kan göra bra kostnadsberäkningar till nästa uppdrag.
Alltså:

  • Planera hur du skall gå på avdelningskartan.
  • Försök undvika att behöva gå igenom samma avdelning igen.
  • Lägg upp lämplig sträcka för att hinna mellan fika och matraster.

Det kan också vara värt att tänka till om man har flera skiften som ligger långt ifrån varandra, eller håller på med fler uppdrag samtidigt, att planera och samordna så man inte lägger tid på att köra i onödan. Här kan det vara värdefullt att samlat på sig nyckeltal eller erfarenhetstal för hur mycket tid du lägger i olika typer av bestånd och terräng.

En annan planeringsfaktor är att ha med sig rätt utrustning, rätt papper och kartor. Det har nog hänt alla som gjort inventeringsarbete under en längre tid att man plötsligt står utan något som man behöver för att utföra arbetet. Är det då långt att hämta det som saknas går det förargligt mycket tid och planeringen för dagen omkullkastas. Det kan vara lämpligt att förvara utrustningen och materialet samlat, så att det i alla fall kommer med ut i bilen. Ha en särskild väska eller låda att stoppa allt i när du kommer hem, eller färdigställer dagen innan. Sen när man lämnar bilen kan det vara bra att ha en checklista som man går igenom.

FÖRSLAG CHECKLISTA:
Kartor
Blanketter
Plastfickor
Penna
Extra pennor

Höjdmätare
Måttband
Relaskop
Klave
Talmeter

Kompass
GPS
Batteri
Snitselband

Mössa
Handskar
1:a Förband
Ev. regnkläder
Ev. myggmedel
Vätska
Extra energi
Sittunderlag

En sak till att tänka på är att det är lätt att tappa saker i skogen. Många inventerare går runt med snoddar på allt, till och med kepsen … Ett bra kartfodral är värt mycket om man måste vara ute även i nederbörd. Det finns också särskilt papper som är våtstarkt. Om man använder elektronisk utrustning kan batterikapacitet vara ett bekymmer, ha med extrabatterier, laddare eller power-bank.

Det kan också vara bra att tänka på vad som händer om bilen ger upp, eller om man kör fast. Att ha lite utrustning med om man är långt ut. Extra kläder, spade, såg, grushink, slir-mattor, extra energi och vätska, extra telefon, mm. Även att fundera på problemet om det kan vara dålig mobiltäckning, så att det finns någon backup. Att göra en färdplan som någon har tillgång till kan också vara värt att tänka på. Better safe than sorry…

2.2 FÄLTARBETE

Nu är det dags att börja arbeta. Fältarbetet går i huvudsak ut på att:
  • Kontrollera indelning av avdelningar
  • Eventuellt ändra avdelningsgränser
  • Samla in data för avdelningarna, subjektivt/objektivt
  • Bedöma och beskriva naturvärden eller annan hänsyn

Avdelningsgränser
Avdelningarna bedöms utifrån ägoslag såsom t.ex.: jordbruksmark, inäga, myr, sjö, tomtmark, vägar, bergimpediment, mm. Det är sällan någon stor svårighet men det kan behövas justeras någon gräns utifrån förtolkningen. Myr och skog kan tillexempel vara särskilt svår att skilja på.

Under förtolkningen läggs lämpligen alla identifierbara gränser in, för att enkelt justera under fältarbetet. Många gränser är inte klart definierbara, de är flytande, glidande eller smygande, även när man står i skogen. När man gör förtolkningen kan man markera vilka gränser som är tydliga och vilka man är mer osäkra på. Det kan vara en sluttning, där trädhöjden och växtligheten ändras gradvis, eller bestånd där ett trädslag går över i ett annat. Då får man sätta en gräns om man tycker det behövs. Sen är det åtgärdsperspektivet som får vara avgörande. Om det går att beskriva de skogliga förhållandena just nu för hela avdelningen, och man bedömer att utvecklingen är någorlunda lika, så ser man till hur den fungerar som enhet för en åtgärd. Minsta behandlingsbara enhet, man brukar normalt sikta på minst 0,5 hektar och max 10 ha. Det kan anpassas till skogsägarens mål. Småbrukare som kommer vara självverksam, eller storbrukaren som vill ha riktigt rationella enheter …

Avdelningsdata
Viktigt är att data som åsätts avdelningen är representativt för hela avdelningen, se till helheten.
  • Gör din subjektiva bedömning när du går igenom avdelningen, använd och bygg på din erfarenhet och förmåga att använda ögonen för att skatta skog (köttöga, hoftning).
  • Mät på tillräckligt många platser för att kalibrera och kontrollera, kvalitetssäkra din förmåga till subjektiv bedömning.
  • I början är det lämpligt att mäta i varje avdelning på en eller flera platser.
  • Sen kan man mäta och kalibrera någon variabler i varje avdelning.
  • Efterhand måste man kunna göra subjektiva bedömningar till större del.
  • Ägna alltid mer tid och var noggrannare i värdefulla avdelningar, äldre skog, stor volym och närmare avverkning.



Var alltid kritisk till mätvärden och resultat, det kan alltid bli fel så gör en bedömning av rimligheten.

LITE MER TIPS OCH VERKTYG HITTAR DU PÅ

SKOG PLAN - 1.4 HÄNSYN

HÄNSYN

Substantiv som betyder: Att ta något i beaktande!
Exempel på sammansättningar: hänsynsfull, hänsynslös

Några synonymer till hänsyn:
Omtanke, respekt, aktning, vördnad,
hänsynsfullhet, omtänksamhet, beaktande.

Motsatsen
Exploatering, från franskans exploiter som betyder utnyttja, innebär att en resurs används. Ofta vill man med detta ordval markera att man anser att användandet inte görs med tillräcklig hänsyn, till exempel vid exploatering av barn i industriarbete. I miljösammanhang används ofta ordet, till exempel "överexploatering" av Östersjön eller exploatering av skog.
En vanlig användning är i betydelsen att man bebygger ett naturlandskap, eller använder det för jordbruk eller gruvdrift



Konflikt !?!

Hänsyn = mindre vinst!?! 


Hänsyn till miljön ligger i tiden!
Problem och lösningar
Klimatförändringar / jordens resurser inte räcker till / biologiska mångfalden hotas av att många organismer minskar kraftigt eller försvinner (dör ut) framför allt för att deras livsmiljö förändras av exploatering eller människan påverkan på miljön.

Att bry sig om miljön som person och som företag är därför allt viktigare.
För företaget handlar det delvis om relation till kunder och till samhället.
Som person vill man kanske helt enkelt bidra till att världen mår lite bättre.



Ekonomi och miljö
Många tror att det finns en motsättning mellan ekonomi och miljö. Så är det inte nödvändigtvis. Genom att tänka på miljön kan man bidra en mer stabil ekonomi.
Många miljölösningar bygger på att spara på resurser, vilket påverkar ekonomin positivt.
Samtidigt är sambandet mellan ekonomi och miljö komplext. Det finns sällan enkla lösningar. Det finns dock mycket man kan göra och det är svårt att göra något för miljön, utan att ta hänsyn till ekonomin.




Hållbarhet
Idag är det vanligt att man talar om hållbarhet. Det handlar om påverkan på samhället, ekonomin och miljön. T.ex. att inte överutnyttja naturresurser, eller att använda förnyelsebara energikällor. 




CSR eller Corporate Social Responsibility
En term för företagens sociala ansvar eller samhällsansvar.
Det har blivit allt viktigare för företag att ta ansvar för hur företaget påverkar världen utanför företaget, både när det gäller miljö, ekonomi och samhälle.
CSR har också blivit en viktig aspekt när det gäller att locka kunder. Kunder idag är alltmer miljömedvetna och genom att arbeta med CSR kan man helt enkelt vinna fördelar gentemot sina konkurrenter.
Företaget behöver en strategi och planering för att bedriva ett arbete med miljö och hållbarhet som ett av målen.




Här har samhället lagt sig i hur skogsägare och andra skogsbruksföretag skall bedriva sin verksamhet = framför allt lagar, föreskrifter och rådgivning. Sen finns det också ett omfattande arbete inom näringen för att skapa en god kundrelation, vårda varumärken och skapa ett uthålligt brukande av skogen = framför allt miljöpolicyer och olika certifierings-åtagande.



Från Skogsstyrelsen:
http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Skogsbruk/Aga-skog/Hansyn-till-miljon/

Hänsyn till miljön
Skogliga åtgärder som röjning, gallring eller föryngringsavverkning kräver hänsyn till biologiska mångfalden, kulturmiljöer och friluftslivet, till exempel gamla träd, kolbottnar och stigar.

Skogsägare ska följa den lagstadgade hänsynen.

Det är framför allt brist på gamla levande träd, död ved och trädslagsvariation som måste åtgärdas, genom att öka förekomsten av dessa miljöer som är viktiga för många hotade arter.





 Vardagshänsyn
= detaljhänsyn = till exempel träd eller trädgrupper på enskilda objekt.
Som gamla träd, boträd, högstubbar, gamla vindfällen eller bärande träd och buskar (exempelvis rönn, vildapel och en). >>>  Läs mer

Hänsyn till vatten
Skogslandskapet har sjöar, våtmarker, rinnande vatten = många olika vattenmiljöer.
För områden med höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper, bäckraviner och sumpskogar, krävs oftast speciella lösningar - särskilda regler gäller för dessa typer av områden. Detsamma kan gälla Natura 2000-områden och skyddsområden för vattentäkt. 




Spara områden
Ibland kan det vara aktuellt att spara mindre områden (mindre än 0,5 hektar) som hänsynsyta eller större områden som hänsynsområde (mer än 0,5 hektar).
T.ex:
Källor och källpåverkad mark
Sumpskogar
Rasbranter
Äldre lövskogar
Hagmarker
Brandfält
Skyddszoner



Hänsyn till forn- och kulturmiljöer
Många tror att forn- och kulturlämningar betyder att en ”död hand” läggs över skogen, att man inte längre får bruka sin skog eftersom lämningarna kan komma till skada. Men det kan vara precis tvärt om. >>> Läs mer



Hänsyn till friluftslivet
Skogen betyder mycket även för den som inte äger någon skog. Många människor utnyttjar skogen för rekreation och fritid. Allemansrätten ger alla tillträde till naturen, vilket innebär att många vistas mycket ute i skog och mark. Speciellt viktig är den tätortsnära skogen, som för många är den enda kontakten med skog.
Vid skötseln av din skog är det viktigt att du tänker på att ta vara på variationen som finns - skydda och bevara gamla stigar, satsa på fler trädslag om det finns, vårda kulturmiljöer etcetera. 




Om du gör skogen till något som du själv trivs med så kommer andra också att trivas. Att sköta skogen så att den blir lättillgänglig och attraktiv kan leda till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet för dig själv och för andra.
Filmen Miljöhänsyn >>> https://youtu.be/2Mye_0XZuNw
Den beskriver ett sätt att bevara biologisk mångfald. Hur hänsyn till naturvärden tas vid alla åtgärder i skogen under en omloppstid. 

 Hållbart skogsbruk - den svenska modellen >>> https://youtu.be/VCW4kA1-ipE
En film från SLU om den svenska skogsbruksmodellen. Filmen togs ursprungligen fram för en internationell publik på FN-konferensen i Rio de Janeiro (Rio+20).
En annan sida >>> http://skyddadskog.se/den-svenska-modellen-for-skogsbruk/fakta/ 


Certifiering
Skogscertifiering är ett frivilligt åtagande för uthålligt skogsbruk. >>> Läs mer

 FSC https://se.fsc.org/ 
En internationell medlemsorganisation som verkar för ett ansvarsfullt bruk av världens skogar. Svenska FSC är en fristående, ideell medlemsorganisation  i Internationella FSC:s nätverk. Bland medlemmarna finns stora Miljöorganisationer (t ex WWF och Greenpeace), sociala organisationer (t.ex fackföreningar och människorättsorganisationer) och företag (tillverkande företag, skogsbolag, enskilda skogsägare).

 PEFC http://pefc.se/
Världens största organisation för skogsbrukscertifiering. PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk genom tredjepartscertifiering. Två tredjedelar av världens certifierade skogsmarksareal är certifierade i enlighet med PEFCs standarder. 



SKOGSSTYRELSEN - SKOGSSKÖTSELSERIEN

Gr- NO - Biologi - KROPPEN

KAPITEL 6 . AVSNITT 4 . Sid 245 - 252


Filmer från lektion fredag 2016-03-18:

 http://urskola.se/Produkter/186230-Uppdrag-kroppen-Hjarta-lungor-och-blodomlopp

 http://urskola.se/Produkter/153346-Doktor-NO-Uppdrag-blod
http://urskola.se/Produkter/177547-Utflykter-till-livets-karna-Cellstaden




+ http://www.kunskapsmedia.se/andning-och-lungor-vi-lar-oss-om.html



+ Om du har inloggning på SLi:

 http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=17&article=U101917-04


http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=17&article=U104400-05

 http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=17&article=U21281-06



NO BIOLOGI - BOKEN


BOKEN SPEKTRUM BIOLOGI






SKOG PLAN - 1.3 FÖRTOLKNINGAV BESTÅND - AVDELNING

DELA IN I AVDELNINGAR
När man beskriver en skogsfastighet med hjälp av en skogsbruksplan så är en viktig del att man delar in fastigheten i någorlunda lika (homogena) områden, som genom att de har liknande egenskaper i hela området blir behandlat som en avdelning. Avdelningen kommer sen i planen betraktas som att den är helt lika över hela arealen, den blir en figur i kartan som bestämmer arealen. Det har stor betydelse för beräkningarna som görs att värdena (bestånds-data) som man som planläggare bestämmer för avdelningen är realistiska och representativa.



För att effektivisera och göra arbetet i fält lättare använder man olika hjälpmedel, t.ex. fjärranalys, för att indela skogen i avdelningar. Under lång tid har flygfoto varit det vanliga. Man tolka bilder tagna från flygplan.

Fjärranalys är ett vetenskapsområde nära relaterat till bildanalys som avser metoder att göra mätningar av egenskaper hos omgivningen från satellitbilder och flygbilder. Vanliga tillämpningar utgörs av väderobservationer, mätningar av vegetationsegenskaper och miljöföroreningar. Fjärranalystermen hänvisar egentligen till metoden som innebär att man inhämtar information om ett objekt utan att fysiskt vara i kontakt med det. Oftast är sensorn väldigt långt från objektet i fråga.

1.3.1 FLYGFOTO
Flygbildstolkning innebär att man tolkar innehållet i flygbilder, det vill säga att man analyserar berggrund, markförhållanden, vegetation, bebyggelse med mera. Flygbildstolkning är den äldsta varianten av fjärranalysmetoder i syfte att kartlägga företeelser på jordytan.

Redan vid 1900-talets början fotograferades jorden från luften med hjälp av ballonger eller drakar. Under första världskriget blev flygplan en vanlig metod för fotografering och har så varit sedan dess.

Normalt använder man lodbilder, som är tagna med kameran riktad lodrätt nedåt.
Även tolkning av vegetation kan ske från flygbilder, främst då med bildmaterial som tagits med annan känslighet än vanlig film. Det kan exempelvis vara IR-bilder, som är känsliga i det kortvågiga infraröda området av ljusets spektrum, där olika vegetationstyper skiljer sig åt mer än i det för människan normalt synliga området.

Tidigare tolkade man flygbilderna genom att stereo-montera två foton och fick därmed en form av tredimensionell bild av träd, skogsbestånd och terräng.

Numera använder man ortofoto som är en korrigerad bild som visar varje del av fotot, varje objekt, t.ex. varje träd, som att fotot är taget rakt ovanför objektet. Istället för att det ser ut som objekt som befinner sig längt ifrån kameran lutar från kameran, genom korrigeringen får man en uppfattning om trädhöjd, lutning på marken m.m. Det gör att man kan använda flygbilder i datorn.


Ortofoto är en geometriskt korrigerad flygbild.
En flygbild är en centralprojektion, det vill säga att alla objekt projiceras genom en tänkt mittpunkt. Om man fotograferar en plan markyta rakt uppifrån blir bilden geometriskt korrekt, men om det finns höjdskillnader såsom en liten kulle i ena bildkanten kommer föremålen som befinner sig på kullen att projiceras längre ut mot kanten, exempelvis kommer i flygbilden ett staket som går över kullen att se ut som om det går i en båge. Höjdskillnaden medför alltså en sidförskjutning av föremål i bilden.

1.3.2 SATELLITBILDER
Besläktat med flygbildstolkning är satellitbildstolkning där man i stället använder satellitbilder. Normalt tillgriper man datorbaserade analysmetoder för att hitta strukturer i bilderna. Man kan även använda relationer mellan satellitscener tagna med olika spektrala signaturer för tolkningen. Samma metoder kan även användas för flygbilder.

Läs om satelliter och satellitfotografering: https://sv.wikipedia.org/wiki/Satellitbild




1.3.3 LASERSCANNING

Laserskanning är en mätmetod som använder en laserstråle för att mäta avståndet mellan mätinstrumentet och ett mätobjekt. Laserstrålen skannar eller sveper över ett förbestämt område och kan därigenom mäta avståndet till ett stort antal punkter i området. Data från laserskanning är 3D-koordinatmätningar av ljusreflektioner från marken och andra föremål.

Flygburen laserskanning används för att från luften mäta in terrängens variationer i höjd och objekt genom olika variationer i reflexionen. Positionen och orienteringen hos laserskannern mäts med GPS och tröghetsnavigering, och positionen hos varje reflektion kan bestämmas från avståndet och riktningen för den utsända laserpulsen.

Lantmäteriet:



Skogsstyrelsen:



SLU - Fakta skog:



SKOG PLAN - 1.2 BEFINTLIG INFORMATION

För att göra ditt arbete effektivt och ekonomiskt är det väl värt att lägga tid på så noggranna förberedelser som det är rimligt att göra. Att skaffa sig så mycket information som möjligt om fastigheten och skogen innan man går ut och påbörjar arbete i fält kan spara mycket tid och ansträngning. Här är exempel på var du kan hitta värdefull information:
Äldre skogsbruksplaner eller annan beskrivning över skogstillståndet.

Eventuellt ÖSI-information eller liknande.
Markägarens uppgifter om utförda avverkningar.
Markägarens uppgifter om skogsvårdsåtgärder.
Markägarens uppgifter om vägar, körvägar, stigar, m.m.
Markägarens uppgifter om rågångar, gränsmarkeringar, m.m.
Markägarens uppgifter om naturmiljöer och kulturmiljöer.
Flygbilder, satellitbilder, annat tolkat bilddata.
Databaser med uppgifter om naturmiljö och kulturmiljö.
Ev. topografiskt data, geologiskt data, m.m.
Ev. laserscannad data.

MYCKET HITTAR DU HOS SKOGSSTYRELSEN
Skogens pärlor visar värdefulla skogsmiljöer:
sumpskogar
nyckelbiotoper och objekt med naturvärden
biotopskydd
forn- och kulturlämningar
nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden
områden med naturvårdsavtal
områdesskydd
artobservationer
avverkningsanmälningar och utförda avverkningar

I Skogsdataportalen kan du söka, utforska och ladda ner geografiska data producerade av Skogsstyrelsen

Kartor med skogliga grunddata
Data från laserskanning gör det möjligt för dig att se flera typer av kartor som beskriver skog och mark. Kartorna är fria att använda. Väljer du att ladda ner data behöver du någon form av GIS- eller kartprogram.
Du kan själv rita in bestånd på en valfri bakgrundskarta. De här kartorna kan du se:
Volym
Grundyta
Biomassa
Medelhöjd
Medeldiameter, grundytevägd
Terrängskuggning och lutning
Markfuktighet
Trädhöjd

Mina sidor är en avgiftsfri e-tjänst för dig som är skogsägare. 
I Mina sidors kartprogram kan du se kartor över din egen skog, skogliga grunddata, flyg- och satellitbilder. I kartorna ser du också hänsynsinformation som nyckelbiotoper, naturreservat, kultur- och fornlämningar.

SKOG PLAN - 1.1 MÅL MED PLANEN


INTERVJUA ÄGAREN
Ditt arbete med att göra en plan, uppdatera en plan och även till viss del tolka en plan bör börja med att förstå vilken eller vilka målsättningar ägaren har med sitt brukande av skogen och fastigheten. Det är inte alls säkert att ägaren har det helt klart för sig heller.

Svaret på frågan; vad har du för mål med ditt skogsägande och din skogsfastighet, är oftast att det skall väl växa så bra som möjligt, tjäna så mycket pengar som möjligt, eller liknande... Efter en stunds funderande eller diskussion kan det troligen utvecklas att de tänkt sig att lämna något efter sig till sina barn, eller att de vill kunna jaga, eller plocka bär och svamp, eller bara gå ut och vara i skogen, sin egen skog. Här dyker det genast upp en mängd mål som kan komma att stå i konflikt med varandra. Funderar man sen vidare kan det dyka upp målsättningar som att vårda naturen, djur och växter, bedriva en miljömässigt god verksamhet, kunna utföra skogliga åtgärder själv, osv.
Ofta tänker inte skogsägaren efter, eller har tillräckliga kunskaper för att förstå, att en inriktning på brukandet – en målsättning,  kan hamna i konflikt med en annan inriktning – en annan målsättning. Är det att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt som är ägarens intresse?

Förslag på mål (välj ett eller flera…):
MYCKET PENGAR SÅ SNART SOM MÖJLIGT …
LITE PENGAR DÅ OCH DÅ …
"PENSIONSSPARANDE"
"ARV TILL BARNEN"
"ARV TILL BARNBARNEN"
HA MÖJLIGHET ATT LIVNÄRA SIG PÅ SKOGEN - SKOGSBONDE
FRITIDSSYSSELSÄTTNING, HA RÅD ATT KÖPA LITE MASKINER OCH HÅLLA PÅ …
FRITIDSSYSSELSÄTTNING, KOMMA UT OCH MOTIONERA MED LITE RÖJNING OCH PLANTERING …
KOMPLEMENT TILL ANNAN VERKSAMHET - JORDBRUKARE, FÖRETAGARE, ANSTÄLLD …
HA RÅD ATT HA GÅRDEN KVAR, FÅ PENGAR TILL UNDERHÅLL OCH INVESTERINGAR …
BRA JAKT…
KUNNA NJUTA AV NATUREN I SIN EGEN SKOG …
ANVÄNDA SKOGEN FÖR TURISM …
BEDRIVA ETT EKOLOGISKT HÅLLBART SKOGSBRUK …
GE LIVSUTRYMME FÖR SÅ MÅNGA ARTER SOM MÖJLIGT …


SKOGSÄGARE = FÖRETAGARE
En skogsfastighet är ett företag, skogsägaren som äger skogen privat betraktas som egen företagare, att bruka skogen är ett företagsekonomiskt åtagande, även om många inte betraktar det så. Skogsekonomi är ett eget forskningsområde och  vetenskapsområde.


HJÄLP MED FÖRETAGET
Många små och stora företag och organisationer arbetar med att hjälpa privata skogsägare i sin förvaltning och utveckling av sitt skogsinnehav.
Exempel:


VEM HJÄLPER SKOGSÄGARE? HAR RÅDGIVAREN EGNA INTRESSEN?
I stort sett alla åtgärder i skogsbruket innebär ett ekonomisk ställningstagande. Dock är många skogsägare inte så medvetna om att det är det de gör, sysslar med ekonomi, ofta tänker man mer att det är saker som måste göras, och att det finns i stort sett bara ett sätt som är rätt. Ofta diskuteras inte andra mål än att tjäna pengar och resultatet blir en schablonmässig inriktning mot att tjäna pengar. Här är det viktigt att skogsägaren hittar goda rådgivare. Som planläggare har man en viktig roll i skogsägarens ekonomiska avväganden.


EKONOMI ELLER RÄNTA PÅ INSATSEN!
Ekonomi handlar om att hushålla med begränsade resurser.

Ekonomi (från gr. oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns. Eftersom vi lever på ett begränsat klot finns det också begränsat med naturresurser.

HUSHÅLLA = EKONOMI = HUSHÅLLNING!
Att hushålla med sin skog som resurs handlar ofta om att få största möjliga nytta med så lite insatser som möjligt. Att få insatsen att ge avkastning - förränta sig - ge ränta. Här måste man alltså definiera nytta, vad är önskemålen och behovet - mål. Sällan är det att tjäna så mycket pengar som möjligt på så kort tid som möjligt som är ägarens enda intresse.

Planering av brukandet av skogen på en fastighet bör alltså ske efter ägarens mål. Därför är det angeläget att ägaren tar sig tid att formulera och konkretisera sin mål och intressen med fastigheten.

PLANLÄGGAREN KAN SIA I FRAMTIDEN!?!
Sen gör planläggaren en viktig insats att göra en bedömning av vad som kan utvecklas och vad som kommer störst värde i framtiden utifrån ägarens målsättning, och sen ge åtgärdsförslag och skötselråd därefter. Här skall alltså bedömningen ofta sträcka sig från något eller några år (planperioden är vanligen 10 år) upp till en omloppstid 50, 70, 100 eller kanske 150 år …

SKOGSSKÖTSELNS EKONOMI HAR SÄRSKILDA FÖRUTSÄTTNINGAR!
Skogsekonomi handlar, förutom de allmänna ekonomiska/företagsekonomiska principerna, om hur vi på bästa sätt bör bruka marken med förutsättningar att producera skog.
Virkesproduktion, som skogsekonomin till stor del bygger på, kännetecknas av några särdrag som skiljer den från annan produktion.
  • Skogen växer långsamt vilket gör att det är lång tid mellan investeringens kostnader och intäkter.
  • Osäkerhet och risker - Den långa växttiden gör att priset på varor och tjänster om exempelvis 50 år är osäker. Vilken värderingsmetod vi än använder så blir vår kalkyl osäker på grund av att framtida priser är okända. Skogsträden kan också drabbas av omfattande skador.
  • Övrig produktion -  För att kunna värdera de olika utbytena av ett mångfaldigt nyttjande av skogens resurser är det nödvändigt att kunna sätta in dessa i en ekonomisk analys. Mångbruk är svårt att värdera i samma krassa ekonomiska termer som virkesproduktion som har fördelen att det är lätt att mäta och räkna på kronor och kubikmeter …
Här kan du läsa mycket mer och fördjupa dig i skogsskötselns ekonomi:

SKOG - EN SÄKER LÅNGSIKTIG INVESTERING!
Investering i virkesproduktionen har i ett historiskt perspektiv varit säker, jämfört med andra långsiktiga investeringar. Vi vet att sannolikheten för vi ska få ett välbestockat skogsbestånd är mycket stor. Förutsägbarheten när det gäller volym, diameter och kvalitet är relativt god, men vilka sortiment som
efterfrågas och värdet av dessa, vid en tidpunkt 50 – 100 år efter föryngringen, är okänd.
I skogsbruket har man heller aldrig stått främmande inför begreppet mångbruk. Det innebär exempelvis att skogsbruksföretaget samtidigt producerar olika virkesråvaror, jaktbart vilt, upplevelser och biologisk mångfald.

SKÖTA SKOG - SAMHÄLLET LÄGGER SIG I!
Investeringar på skogsmark är hårt reglerade för den har stor betydelse för den svenska samhällsekonomin. I
nästan ingen annan ekonomisk verksamhet har statsmakterna ingripit så hårt som i frågan om investeringarnas nivå och inriktning som i skogsbruket. Numera väger exempelvis produktionsmålet och miljömålet lika i skogsvårdslagen, men den är i första hand en näringslag. Främjande av den virkeskonsumerande exportindustrin är lagens huvudmål. Miljömålen är i praktiken restriktioner på
skogsägarnas handlingsutrymme.

Skogsbruket sett som ekonomisk verksamhet karaktäriseras av några fler särdrag:
LAGERPROBLEMET - Den stående skogen är både produktionsapparat och lager. Det leder till den viktiga frågan: När ska produktionen avbrytas, dvs när skall skogsbeståndet slutavverkas, för att lagerkostnaden
inte ska bli för hög?
TRANSPORTPROBLEMET - Den svenska skogen växer över geografiskt vidsträckta arealer, ofta långt bort från konsumenterna av  slutprodukten. Det innebär att skogsnäringen arbetar hårt med kontroll av kostnaderna för fällning av träd, terrängtransport, vidaretransport till industri och slutlig distribution av produkter.

MARKNADSVÄRDE ELLER NUVÄRDE SOM KALKYLMETOD!
Skogsbrukets lager- och transportproblem kan analyseras med hjälp av skogekonomiska kalkyler av dessa två slag.

MARKNADSVÄRDE
Skogsskötselåtgärderna påverkar volymen av de sortiment som produceras i en skog. Till de vanligaste sortimenten räknas i nuläget sågtimmer, massaved, brännved, grenar och toppar (grot) och stubbar. Dessa sortiment är marknadsprissatta.
Det finns ytterligare ett ”sortiment” som bör nämnas: Virke som koldioxidbindare. Detta sortiment är för närvarande ej marknadsprissatt och styrning av denna produktion torde lättast ske genom lagstiftning och/eller bidrag.
Skötselåtgärderna utgör produktionens kostnader medan de olika sortimenten ger upphov till produktionens intäkter. Värderingen av kostnader och intäkter bygger på marknadspriser.
Marknadsvärdemetoder används företrädesvis för värdering av hela fastigheters totalproduktion medan nuvärdemetoden kan skatta virkesproduktionens värde på fastighets- och beståndsnivå samt enskilda skötselåtgärders lönsamhet.

NUVÄRDE
Nuvärde som kalkylmetod är beroende av en mängd teoretiska förutsättningarna för att fungera som lönsamhetskriterium.
Med lönsamhetskriterium avses nuvärdets förmåga att visa om en investering över huvud taget är lönsam eller ej.
Ett positivt nuvärde indikerar lönsamhet, ett negativt olönsamhet.
Nuvärdet  användas ofta som rangordningsinstrument. Eftersom det är beroende av en mängd teoretiska förutsättningarna för att fungera kan nuvärdet som kalkylinstrument snabbt komma att ifrågasättas.

För att nuvärdet skall betraktas som ett giltigt rangordningsinstrument brukar man i traditionell (skogs-)ekonomisk analys göra vissa antaganden:
1. Kapitalmarknaden är perfekt =
Vem som helst kan låna hur mycket som helst till rådande ränta.
Inlåningsräntan är lika med utlåningsräntan.
De framtida räntorna är kända med säkerhet.
2. De framtida virkespriserna är kända med säkerhet.
3. Skogsmark med stående skog kan köpas och säljas på en fri marknad.
4. Den volym- och kvalitetsmässiga produktionen i skogsbestånden är säkra.

Om förutsättningarna i de fyra antagandena ovan skulle gälla uppstår inga större problem med nuvärdekalkylens resultat. Tyvärr gäller sällan någon av dessa förutsättningar.

Nuvärdet är en funktion av tid, intäkter, kostnader och ränta.
De ekonomiska händelser som skapar intäkter och kostnader inträffar i framtiden, vilket medför risk och osäkerhet. Man använder därför prognosmodeller av olika slag, vilkas tillförlitlighet minskar snabbt med längden på prognosen och med de långa omloppstider virkesproduktionen i Sverige har innebär att de ofta är lika bra som en gissning. Man kan säga att en framtid om 50 – 100 år är totalt okänd.




LÄS MER____________________________________

Från:

Vad vill du med din skog?
På skogsfastigheten finns det i regel stora ekonomiska värden förutom allt annat som du kan sätta stort värde på, till exempel jakt, friluftsliv, vacker natur och kulturmiljöer.
Dina mål med din skog
De mål du sätter för din skog kan vara mål för att producera värdefull skog, men också hur du planerar att sköta och utveckla övriga värden som finns på fastigheten.
För att skogen ska bli vad du tänkt är det viktigt att sätta mål för såväl enskilda bestånd som hela fastigheten utifrån dina intressen och den inriktning du vill ha.
Samhällets mål - produktion och miljö
Samhället har två viktiga mål som berör dig som skogsägare och som regleras i skogsvårdslagen.
  1. Produktionsmålet innebär att skogsmarken ska producera skog och utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger uthållig avkastning. Skogsproduktionens inriktning ska vara handlingsfrihet i fråga om användning och vad skogen producerar.
  1. Miljömålet innebär att biologisk mångfald och genetisk variation ska säkras. Skogen ska brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att överleva och vara ett livskraftigt bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas.

LÄS MER_____________________________________

(Här finns en bra film också …)
Hänsyn till forn- och kulturmiljöer
Många tror att forn- och kulturlämningar betyder att en ”död hand” läggs över skogen, att man inte längre får bruka sin skog eftersom lämningarna kan komma till skada. Men det kan vara precis tvärt om.
Ta hänsyn till friluftslivet
Skogen betyder mycket även för den som inte äger någon skog. Många människor utnyttjar skogen för rekreation och fritid. Allemansrätten ger alla tillträde till naturen, vilket innebär att många vistas mycket ute i skog och mark. Speciellt viktig är den tätortsnära skogen, som för många är den enda kontakten med skog.
Vid skötseln av din skog är det viktigt att du tänker på att ta vara på variationen som finns - skydda och bevara gamla stigar, satsa på fler trädslag om det finns, vårda kulturmiljöer etcetera. Om du gör skogen till något som du själv trivs med så kommer andra också att trivas. Att sköta skogen så att den blir lättillgänglig och attraktiv kan leda till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet för dig själv och för andra.
Certifiering
Skogscertifiering är ett frivilligt åtagande för uthålligt skogsbruk.


Prenumerera på: Inlägg (Atom)